måndag 29 juni 2009

Kommersialisering

GÖRA NÅGOT STORT AV NÅGONTING



Smaka på ordet förädlingsvärde. Det ytterligare värde som uppstår när något, människa eller objekt, har behandlats, eller utsatts för en medveten påverkan. I dag används ordet för att säga att något har förbättrats, men inte nödvändigtvis större, eller mer av något.Det är ett sammansatt ord, för och ädel, som ursprungligen betydde att göra något ädelt, bli ädel. Jag tolkar ordet som så att det förr var en handling som gjorde att något blev gott, exempelvis en människa blev bättre i den meningen att hon fick en andlig resning, en högre kulturell nivå och på så vis höjde sig över mängden.I dag har marknaden lagt beslag på ordet och allt mer sällan används förädla i den ursprungliga betydelsen. I stället har ordet byggts ut och används främst i sammansättningen förädlingsvärde. Härigenom syftar man på något som kan mätas, verifieras och jämföras som ett mervärde för den som kontrollerar detta något. Tanken är att det finns möjligheten att göra en potentiell ökning, en möjlighet att göra ett språng, under förutsättning att objektet bearbetas. Det viktiga är inte värdets absoluta nivå, utan förändringen, så kan 10 ha ett högre förädlingsvärde än 100 om den förra startade på 2 och den senare på 50.På Angeredsgymnasiet lyssnade jag och mina kollegor i våras på en dragning av skolledningen om bl.a. skolans förädlingsvärde. Det var ett glatt budskap med tanke på budgetunderskott och krisåtgärder, att vi i jämförelse med stans mer välrenommerade gymnasieskolor har skyhögt högre förädlingsvärde, det fanns till och med i undersökningen skolor som hade ett negativt förädlingsvärde. Mätningen gick till så att man jämförde elevernas betyg från grundskolans avgångsklasser med slutbetyget från gymnasiet. Angeredseleverna hade generellt låga intagningspoäng, men har höjts sig rejält när de tar studenten. Undersökningens slutsats var klar, något mycket starkt hade påverkat dem, en eller flera insatser som inte har sin motsvarighet på andra skolor. Alltså, den som är i botten är egentligen i toppen. En formidabel utbildningsrevolution! Ve den som påstår att förädlingsvärdet är högre hos oss bara för att vi ger högre betyg än andra skolor för samma kunskaper. Denna tanke yppades högt av enbart en person under mötet, men som ekade bort i tystnad som om alla var besvärade av att han svor i kyrkan. Om vi skulle vara så mycket bättre än andra, kan man kanske tillskriva framgången problembaserat lärande (som är skolans officiella pedagogik), eller att skolan har flera estetiska- och hantverksprogram, eller passionerna (exempelvis skate, fotboll, juridik). Stämmer det att intagningspoängen är relativt låga, kan man förvänta sig att det blir bättre, eftersom det nästan bara kan gå åt ett håll, under förutsättning att eleven inte hoppar av skolan. Är det på det senare viset, vet vi inte om inte också andra gymnasier skulle kunna få högt förädlingsvärde bara de också tar emot elever med låga intagningspoäng. Om Angeredseleverna både har avgångsbetyg som inte skiljer sig från genomsnittet, utan också ett starkt förädlingsvärde, betyder det att skolan är mer framgångsrik än andra skolor?Om vi förflyttar oss 30 – 40 år tillbaka i tiden framstår dagens fixering vid betygen som smått absurd. Då fanns fortfarande en levande tradition om att skolan skulle förädla eleven för att tjäna samhället och hennes personliga allsidiga utveckling. Kombinationen målstyrd skola, högskolebehörighet för alla och kommersialiseringen av skolan (under friskolans hägn) har lett till att studiernas värde mätts i betygsmedelvärdet. Individen kan inte göra annat än att förhålla sig till utvecklingen, för det är politikerna som har styrt oss dit där vi är i dag (låter kanske lite fatalistiskt för att komma rån en samhällslärare). Utifrån min horisont har det nationella betygssystemet kollapsat, som inte går att reparera med flera beygssteg eller likande. Inom fem år kommer det därför att finnas ett nytt enhetligt system för att sortera eleverna. Betygsmedelvärdet är både ett vapen i marknadsföringen för presumtiva elever och blidka kommunalpolitiker som håller i budgeten. Jag har bett skolledingen och förvaltningen att få se den här undersökningen om Angeredsgymnasiets förädlingsvärde, eller en adress var man kan finna den, men hittills har de inte kunnat få fram någon som helst information.

Inga kommentarer:


Publicerat

Om mig

Mitt foto
Jag är en samhällslärare i Göteborg